Ettan - en liten personlighetsanalys

Ettan överraskar. Hon har gått från att vara kullens minst äventyrslystna till att slå de andra med hästlängder. När syskonen började skutta ur bolådan för att hälsa backade hon långt in i ett mörkt hörn och skrek att hon inte ville. Nu har hon ångrat sig.

Varje morgon när dörren till badrummet öppnas stormar hon ut, vildsint tjutande om att  hon "MÅSTE HÄLSA PÅ HUNDEN NU VAR ÄR HUNDEN MIN HUUUUUUUUND!!! OCH VARFÖR HAR JAG VARIT INSTÄNGD I DET DÄR TRÅKIGA BADRUMMET HELA NATTEN!?" Resten av dagen brukar hon stryka sig mot hundens ben (han är en överenergisk Australian Shepheard), skratta nöjt när hon tänker på olika illdåd hon ska ställa till med och springa så fort hon kan fram och tillbaka genom huset, ett litet problem hon har är att bakdelen springer fortare än framdelen så ettdera gör hon kullerbyttor efter ett par meter eller så springer hon i sidled som en krabba på energidryck.

När de andra kattungarna kurrar nöjt och dricker mjölk då sitter ettan fyra meter bort med ryggen till och knaprar torrfoder, och när alla andra ligger i husses famn och sover då galopperar ettan fram och tillbaka för att fånga hundens svans. Eller så ligger hon utfläkt i hans säng. Hunden själv säger att han alltid önskat sig en katt att sova med, så han ligger så försiktigt han bara kan bredvid henne och tittar på den snarkande katten med fånigt tindrande ögon.

Den som tingar ettan lär ha händerna fulla, hon har personlighet och energi för tre - minst. Här om morgonen när hunden skulle ut på sin morgonkiss travade hon med ett vrål rakt ut på trappan och satte sig för att beskåda gryningsljuset. Att säga att sånt inte passar sig för 5 veckor gamla kattungar var inte lönt, hon satt där hon satt med morrhåren fladdrande i vinden.

Herregud vad du är trist, nu går jag!

Såhär ser ungefär alla bilder av Ettan ut, hon springer så fort hon kan och blir därmed en suddig fläck i ena hörnet.

Femman försöker hinna med när Ettan springer iväg ur bild.

Ettan vägrar vänta på Femman för hon har faktiskt viktiga ärenden att sköta

Sen försvann hon bakom micron, för att för sjuttionde gången denna dag försöka bestiga bokhyllan.

Sen trillade hon sju gånger innan hon återigen tog paus i sina försök och smög vidare.

smyger tyst på små indiantassar

"Åhåååå! ett skåp full med ömtåliga saker! Hur skaa jag ta mig in?"

När hon tillfälligt gett upp att attackera glasrutan som skyddade föremålen satte hon sig här och slog på micron istället.

"här har du! och här!"

"Sluta spionera!"

Fast ibland kommer hon helt av sig i sina skurkstreck, börjar tokkurra och vill bli kliad överallt

"See så snällt jag ligger här och vilar, gå nu så jag får härja ifred! hejdååå! Hejdå sa jag!"

"Assååå jag har tänkt på en sak, om du kanske kunde sticka och brinna ett litet tag så jag kan få pilla ner tassarna i det här eluttaget ifred? Så kan du få komma tillbaka sen! Ta med dig Sheba, jag är så sugen"