onsdag 30 maj 2012

Trean - en personlighetsanalys

Trean är en sockerbit med apgener. Han är vansinnigt söt och mycket härjig. Han är den mest perserlika i kullen, den hårigaste och den hungrigaste. När de andra kattungarna går i trappan tar trean apskutt via en blomkruka, över en kista och ner i en vedkorg innan den med dödsförakt kastar sig mot trappavsatsen och missar med ett magplask. "men lika glaaa för de e jaaa men gladast e nog rääven"-sjunger den i äkta dvärg-stil och gör sedan ett nytt försök att ta sig upp.

Trean drömmer om att gå ut genom kattluckan (han kastar sig mot den åtta gånger i kvarten och försöker få upp den. Utan större framgång tack och lov.) Han vill även bli omtyckt av ragdollbröderna Wilmer och Melwin. De är däremot inte ett dugg intresserade av sin fanclub utan låtsas att kattungarna inte finns. "MEN LIKA GLAA FÖR DE E JAAA"-sjunger trean och lallar efter de fräsande ragdollsen till de tröttnar och går ut.


"Och nuuu! Klapp! Klappa mig!"
"Jag kan tvätta mig själv, jajjaemen"
"Har inte du något bättre för dig än att hänga här? Vispa ett ägg tex, det tycker jag vore vettigt"
"Den här magen kommer inte klia sig själv förstår du, bäst du gör det åt mig"
"Vi pratade om vispat ägg, är det dags snart? Nu?"
"Herregud vad du förstår dåligt, V-I-S-P-A-T Ä-G-G"
Lång och lockig päls har han i alla fall!

Tvåan - Wera

Tvåan, som ska heta Wera Wang, är en exakt kopia av mamma Swea, både till färg och sätt. Hon älskar god mat, hon springer fram och sträcker upp tassarna för att bli upplyft och det bästa hon vet är att bli klappad på magen. Hon är en mycket ljuv liten katt som ska flytta ihop med en Ragdoll-dam som heter Towa när tiden är mogen. Tills dess tänker hon fortsätta dricka mjölk, äta vispat ägg, sova i hundens säng och framförallt ha innerliga brottningsmatcher med storasyster Ettan.

"Här har du! och HÄR!"

Brottningsmatch med Fyran. Femman tittar intresserat på.
"Klappa mig!"
"Gääääääsp"

lördag 26 maj 2012

"Vi har väärldens bästa hund"

Varje morgon när dörren till badrummet öppnas stormar fem skrikande kattungar ut för att hälsa på sin "favorit i heeela väääärldeeen!!!!!!" - hunden. De hyser en het och innerlig kärlek till det djuret, och han är minst lika förtjust i dem.

Det började nån gång i samma sekund som de föddes och har aldrig riktigt slutat. Han låg utanför bb med örat tryckt mot dörren för att lista ut vad som pågick, och vilken av hans katter som plötsligt börjat pipa med onaturligt ljus röst. Han listade genast ut att han plötsligt fått en hel hög småkatter att vaka över, och sedan dess har han beundrat dem med blanka ögon. När de var yngre och smet ut i korridoren skvallrade han direkt och sa åt oss att genast stoppa in dem till sin mamma igen, eftersom de var alldeles för små för att vandra fritt.

Nu när de blivit "stora" är han den givna lekkamraten. Han smyger försiktigt på lätta tassar för att inte råka göra kattunge-mos medan fem hysteriska pälsbollar klamrar sig fast i hans päls och skriker "HEJHEJHEJHUNDEN!!! HEJ HUNDEEEEN!". Kattungarna brukar kräva att få sova i hans säng och drar nöjt hans fluffiga svans över sig som ett täcke. De är bäästa vänner säger de nöjt hela högen.

"jag ska bli preciiis lika stor som min hund har jag tänkt. jajjamen det ska jag. ska bara dricka lite mer mjölk först"
"Neej hunden gå inte!"

"Lyft upp mig! Bär mig bär mig bär mig"


Katten på bilderna är Femman och hunden heter Oliwer.

Gooodmorgon!





En sömndrucken Wera vaknar till liv i hundens säng

Godnatt!

Tack så mycket för alla kommentarer! Det är så roligt att gå in och läsa vad ni skriver. Kattungarna kommer bli helt odrägliga och styva i korken av era komplimanger. :)

fredag 25 maj 2012

Besök hos kanariefåglarna

Matte driver som bekant ett hem för fåglar som är i akut behov av någonstans att bo, här om dagen fick lilla Fyran ta del av verksamheten. Här besöker han karantänen och pratar lite med kanariefåglarna Titti och Totto. Han var inte alls lika förtjust som mamma Swea hade varit, hon säger lömskt att hon gärna vill hälsa på nuggetsarna någon dag.



söndag 20 maj 2012

Ettan - en liten personlighetsanalys

Ettan överraskar. Hon har gått från att vara kullens minst äventyrslystna till att slå de andra med hästlängder. När syskonen började skutta ur bolådan för att hälsa backade hon långt in i ett mörkt hörn och skrek att hon inte ville. Nu har hon ångrat sig.

Varje morgon när dörren till badrummet öppnas stormar hon ut, vildsint tjutande om att  hon "MÅSTE HÄLSA PÅ HUNDEN NU VAR ÄR HUNDEN MIN HUUUUUUUUND!!! OCH VARFÖR HAR JAG VARIT INSTÄNGD I DET DÄR TRÅKIGA BADRUMMET HELA NATTEN!?" Resten av dagen brukar hon stryka sig mot hundens ben (han är en överenergisk Australian Shepheard), skratta nöjt när hon tänker på olika illdåd hon ska ställa till med och springa så fort hon kan fram och tillbaka genom huset, ett litet problem hon har är att bakdelen springer fortare än framdelen så ettdera gör hon kullerbyttor efter ett par meter eller så springer hon i sidled som en krabba på energidryck.

När de andra kattungarna kurrar nöjt och dricker mjölk då sitter ettan fyra meter bort med ryggen till och knaprar torrfoder, och när alla andra ligger i husses famn och sover då galopperar ettan fram och tillbaka för att fånga hundens svans. Eller så ligger hon utfläkt i hans säng. Hunden själv säger att han alltid önskat sig en katt att sova med, så han ligger så försiktigt han bara kan bredvid henne och tittar på den snarkande katten med fånigt tindrande ögon.

Den som tingar ettan lär ha händerna fulla, hon har personlighet och energi för tre - minst. Här om morgonen när hunden skulle ut på sin morgonkiss travade hon med ett vrål rakt ut på trappan och satte sig för att beskåda gryningsljuset. Att säga att sånt inte passar sig för 5 veckor gamla kattungar var inte lönt, hon satt där hon satt med morrhåren fladdrande i vinden.

Herregud vad du är trist, nu går jag!
Såhär ser ungefär alla bilder av Ettan ut, hon springer så fort hon kan och blir därmed en suddig fläck i ena hörnet.
Femman försöker hinna med när Ettan springer iväg ur bild.
Ettan vägrar vänta på Femman för hon har faktiskt viktiga ärenden att sköta
Sen försvann hon bakom micron, för att för sjuttionde gången denna dag försöka bestiga bokhyllan.
Sen trillade hon sju gånger innan hon återigen tog paus i sina försök och smög vidare.
smyger tyst på små indiantassar

"Åhåååå! ett skåp full med ömtåliga saker! Hur skaa jag ta mig in?"

När hon tillfälligt gett upp att attackera glasrutan som skyddade föremålen satte hon sig här och slog på micron istället.

"här har du! och här!"

"Sluta spionera!"
Fast ibland kommer hon helt av sig i sina skurkstreck, börjar tokkurra och vill bli kliad överallt

"See så snällt jag ligger här och vilar, gå nu så jag får härja ifred! hejdååå! Hejdå sa jag!"
"Assååå jag har tänkt på en sak, om du kanske kunde sticka och brinna ett litet tag så jag kan få pilla ner tassarna i det här eluttaget ifred? Så kan du få komma tillbaka sen! Ta med dig Sheba, jag är så sugen"

Vi är stora katter nu!

Varje morgon är vi mycket överens om att det är dags att uppdatera bloggen, att ungarna måste fotas och att de bara är för gulliga för att inte outas på internet. Det slutar ändå med att vi bara ligger och tittar på dem med tindrande ögon och enas om att de är så söta att det nästan är jobbigt att se dem, helt utan att bjuda in någon kamera. Men idag blev det ändring på torpet! Jag tänker mig en ordentlig uppdatering med personlighetsbeskrivningar snart, men först några bilder:

Hur kan de ha varit såhär små för bara ett litet tag sen?? Då vågade de knappt gå ut ur boet.
Ettan: En mycket mycket egensinnig liten fröken

Tvåan tycker att jag kan sluta hålla vakt så hon får tugga av den farliga sladden ifred.
Trean har länge funderat på varför han inte kan få bli kliad på magen jämt. Hela tiden helst. Även när han sover och äter.

Den här bistra minen antog Fyran när hunden inte hade tid att leka längre
Och Femman har de mest fantastiska ögon, jag hoppas så att alla blir grönögda som mamma!