Ett påskägg - med rococofötter

Tiden gick och Sweas enda respons på våra nyfikna frågor var ett Monalisa-leende följt av ett lätt fnitter - vi fick ge oss till tåls!

Tjock mamma i favoritfåtöljen

Svullen mage blev till stenhård mage (det var här Sweas nya namn blev "påskägget" - spännande, något att leeeeka med!) som blev till knölig mage som plötsligt ...

... sparkades?! Google gav oss klara besked: Från första sparkarna är det högst 2 veckor kvar. Oj oj, hela familjen drabbas av förlossningsfeber. Ja, utom modern förstås - som bara log och åt. Och sov, förstås.

Tur min mamma hade perseruppfödning när jag var barn, annars hade man väl fått hybris av osäkerheten inför nedkomsten.

Hallå där inne?

Påsken gick utan att något påskägg öppnades, ingen mage flyttades "neråt och bakåt" som det heter i böcker och beskrivningar. Nähä ... suck! Men bebbarna sparkade, det skulle bli ungar med jabb det här! Vi önskade oss black goldens som snyggmamma, och hoppades att pappa hade långhårsanlag, men kanske mest att bebbarna skulle vara friska och faktiskt KOMMA UT NÅGON GÅNG!